Le fabuleux destin

Nan mer än mig som har upptäckt vilken bra lat det är?

Ahh, datorn gar som smör, och bokanalysen som jag inte trodde blev sparad BLEV faktiskt sparad, och nu är den klar och inlämnad, tack och lov. 
Igar gick vi alltsa äntligen pa helg efter ännu en mördarvecka i skolan med ett prov som gick sisadär och ett annat som jag helt hade glömt bort. Men, igar pa engelskan fick jag reda pa att min dikt kom femma i klassen. Dubbelyeah.
Och veckan slutade i alla fall ganska lugnt, med en ”implication commnautaire”-lektion med vikarie, där jag och Marjo gick iväg och köpte Smarties, och en musiklektion där jag sjöng Speed of Sound nagra ganger, lallade runt lite och plinkade lite pa ett piano. Sen efter skolan gick jag hem till Marjo, och vi for till St Marie för att shoppa, äta sol-pizza och ga pa bio. Jag som trodde att mina hörlurar hade gatt sönder (Simon, jag fragar mig om det egentligen är dina. I sana fall, förlat för att jag har lanat dom det senaste aret) sa jag gick och köpte mig ett par nya. Men när jag kom hem imorse visade det sig att det minsann var iPoden som var trasig, för man hör fortfarande ingenting pa ena örat. DÖ! 
Ja i alla fall. Vi at farligt mycket pa Mike’s och gick sedan och sag Chacun son combat, och för fjärde gangen travade jag in för sent pa bion i St Marie. (Det var nagot av det första Marjo sa till mig, att med henne kommer man ALLTID för sent.) Dvs, jag har aldrig kommit i tid till en film som jag har sett där. Jag har faktiskt aldrig kommit i tid till en bio överhuvudtaget i Québec, jag vet inte vad det är för förbannelse som vilar över mig. Hur som helst, vet inte vad titeln är pa svenska eller engelska, men det är en slagsmal-film med mycket snygga magmuskler och typiskt snygg-kille-far-snygg-tjej-koncept, sjukt bra var den. Sen var vi stört inspirerade och fejkade slagsmal pa toaletten, vi träffade Steph och en tjej som jag lärde svära i Vallée, och sen kom hennes brorsa och hämtade oss. När vi kom hem tyckte hennes mamma att vi hade gjort tillräckligt med roliga saker för en kväll sa blev vi ivägskickade för att sitta barnvakt. Dvs, vi tittade pa TV medans barnen sov. Eller ja, jag tittade pa TV medans barnen och Marjo sov. Ahhh.
Vi gick i alla fall hem och sov slutligen, och nästa morgon vaknade jag när Marjo svamlade i sömnen. Jag svarade, men jag minns inte vad, och jag minns att jag inte alls tyckte det var sa konstigt att hon plötsligt utbrast nat obegripligt om stora potatisar. Sen skulle hon jobba (tok-tok förstar inte hur man orkar jobba hela lördagarna när man redan sliter som en gnu i skolan), jag kom hem och nu sitter jag här och dricker mjölk.
Mh.

Och ja, bamsesaga hade jag faktiskt redan övervägt. Kom dessutom att tänka pa Jojje Wadenius, typ ”Jag vill ha en hund”, eller den där om maskcirkusen. Vi far se vad det blir av det där. Och nu har jag dessutom fatt reda pa att dom ska ha auditioner för det är för mycket folk som har anmält sig. Ihh.! Om dom inte accepterar mig ska jag göra revolt mot skolan, det lovar jag. Typ slänga en banan i rektorns fläkt eller nat. 

Idag ska vi till sockerutvinningen igen, sen bär det nog av till Vallée och Alain. Och nu är det för sent för alla som inte har sett min cheerleading-video, för jag far tydligen ABSOLUT INTE lägga ut den pa internet, jag kan typ förlora min plats i laget da. Eh.    

Jamen sa, hejda sa länge!

Är det nan som har tänkt pa det, att System of a down inte är världens bästa musik att lyssna pa när man redan har lite panik?

Sitter här och fördriver tiden medans Word haller pa att haka upp sig (”/$%?&*), precis när jag var i färd att spara ett superfett dokument. Det mesta är i och för sig redan sparat, men det hindrar mig inte fran att känna lite panik och allmän lesshet över at behöva göra om den sista putsningen med sana där snitsiga kommentarer med siffror längst ner pa sidan och grejer.
Det är alltsa den där bokanalysen vi talar om, tappade slutligen ner drygt 2ooo ord om den där arma Waris. Och med jättestort radavstand och massa överhoppna rader blev det typ tretton sidor, ojojoj. Later imponerande. Men om jag hade skrivit som normalt folk hade det blivit typ tre. Och sa har dom massa konstiga dillen här om hur man skriver ett ordentligt arbete pa datorn, vi fick nat dokument pa ca en miljon sidor där det star om alla centimetrar hit och dit och kursiverade och feta texter och stora och sma bokstäver och punkter och inte och hej och ha och orka läsa det.

Nähä, Word funkar fortfarande inte. Det var da självaste …
(Crrrrriiissse.)

Men vet ni vad! Da kan jag ju bara annonsera en grej, och be om lite hjälp i samma smäll. Pa studenternas avslutningsshow ska jag SJUNGA. Hur ofta sjunger jag inför folk? AHHHH. Ja, jag har lite panik, det ska jag inte förneka, men jag later bli att göra en stor grej av det för da kommer jag aldrig klara av det med värdigheten i behall. Ska sjunga Speed of Sound med Marie-Pier pa piano, blir nog bra det. Men här kommer det allra bästa: jag ska göra nanting pa svenska ocksa, helt, alldeles själv med en gitarr eller möjligtvis ett piano. Vet dock inte vad jag ska köra än, sa är det nan som kan komma med nat litet förslag? Vad borde jag sjunga för att lämna ett sa värdigt, svenskt spar som möjligt pa den här kontinenten bortom atlanten? Nu ber jag inte om kommentarer för att jag är i behov av självbekräftelse och höga läsarsiffor och sant, utan för att jag är seriöst man om att välja nat som jag stolt kan visa upp och säga att: det här mina vänner, det är en svensk klassiker som man bara maste ha hört om man nansin har känt en svensk!

Nu hade jag gärna fortsätt, och berättat om mitt äventyr i snöstormen när vi fastnade med bilen mitt pa vägen, om Yoshies födelsedag och hennes värdfamiljs slott, om Michels födelsedag, äggjakten och karikatyren som jag gjorde, om biobesöket med Marjo där vi dansade till eftertexterna och blev upptäckta och om min utflykt pa hustaket, men jag tror inte Word funkar bättre för att jag kör ett tusen internetfönster pa samma gang.

Sa, gonatt! 

Alltsa vad sjutton är det som driver mig att blogga när jag har världens fetaste uppsats att skriva? Star inför den längsta text jag nansin har skrivit pa franska, 12oo ord. Ja, lite kämpigt att dom jämt ska halla pa att räkna allt i ord, men 5oo ord är det längsta jag redan har skrivit, och DET var langt. Kändes det som. Kanske. Ska i alla fall skriva en slags utredande text om Fleur du désert (Ökenblomma), döbra bok för övrigt, och det är till nästa vecka och jag har precis skrivit klart inledningen. Yes, go go go. Dessutom ska vi halla tal pa engelskan pa torsdag (HAH, vilket skämt att jag ska sta och protestera mot alkohol för en bunt tonaringar som har druckit sedan dom var tolv), och dessutom har vi ett matteprov samma dag.
Dessutom kanske jag blir inbjuden till en till hockeykväll hos Natou och Nico. Dom är lustiga, bjuder in hela grabbgänget med öl och allt, och sa lilla mig.

Eftersom det här var ett totalt oplanerat inlägg har jag ingenting planerat, och vet alltsa inte riktigt vad jag ska skriva för vettigt. Ingenting egentligen, för jag borde dra mig ner till mitt rum och analysera Waris Dirie.  

Hade i alla fall en dötrevlig helg. Fredag kväll hade vi en slags bankett med fotbolls -och cheerleadinglaget pa skolan. Middag, vääldigt mycket prat fran en man som pratar vääldigt langsamt, ett litet uppträdande fran oss (eftersom det här är en svensk blogg kan jag ju bara nämna sa där i förbifarten att nagra cheerleaders var fulla och tappade varann hit och dit, det är lite pinsamt), en lang presentation och prisutdelning och lite annat sant som en bankett tydligen maste innehalla (det var underhallande när den där vissa mannen skulle presentera mig och först var jättenoga med att uttala mitt namn rätt, för att sedan förklara att det var för att jag var fran Finland som det var lite svart) och sen rann det hela ut i Guitar Hero och allmänt mingel. Jag och Mathieu for vidare till Vallée och där träffade vi lite folk, bland annat Alain (karln som vi alltid är hos som har Rockband) och nagra cheerleaders (bland andra Julia, Jessica och Jojo med det blaa haret) som lyckades dra med mig pa det ”packade” dansgolvet med cirkus tre personer (och väldigt coola ljuseffekter). Sen slutade det hela med att vi for och käkade pa Tim Hortons vi tre-tiden pa natten, och vid halv fem ungefär kom jag hem och halvdog i min säng.

Och nästa dag, vet ni vad, akte vi äntligen och startade utvinningen av lönnsirap! Michel och hans bröder har en cabana à sucre dit vi akte och började hänga hinkar pa träden, jag tror vi gjorde 3oo träd den eftermiddagen. Dom kör verkligen pa gamla traditioner dom. Man borrar ett litet hal, man stoppar in en plugg med en ränna, man hänger en hink nedanför och sätter ett lock ovanpa. Sen väntar man, och sen aker man runt med en tank pa en traktor och samlar ihop allting för att koka det ett antal ganger tills den vattniga saven blir sirap. Ahh. Gott är det ocksa.  
Samma kväll kom Marie-Pier, och vi lagade mat och kollade pa skräckisar. Dökul kväll, vi lyssnade pa hardrock pa dunderhög volym (maste fa känna hur det känns att vara ensam hemma..), sjöng högt och bedrövligt, at  SUPERMYCKET Flygande Jakob och Rice Crispies-kuber (med allt som är gott pa, pa samma gang (däribland strössel, choklad och lönnsirap)) och somnade halvt när vi la oss och lyssnade pa Coldplay vid fyra-tiden.

La cabane à sucre nästa dag ocksa, och sen blev det bara sova i soffan och ladda upp för den drygaste skolveckan nansin.

Men hur kunde jag glömma det? Typ veckans grej! Nathalie och Nico gav mig äntligen min födelsedagspresent häromdagen, och det var inget mindre än en tur med hundsläde utanför Québec. Ahh, vad fantastiskt. Fick t o m köra den själv, vilken lycka. Maste vara den bästa födelsedagspresent jag har fatt hittills.

Och justja, pa tal om första skoldan. Kändes som vanligt drägligt när jag väl kom dit, och dessutom kom ett gäng som har gjort en resa pa tre veckor till Peru för att renovera en gammal skola tillbaka, sa jag fick äntligen träffa Marie-Pier, känns verkligen som att det var för längesen. Hon gav mig en stickad Shrek som man kan sätta pa fingret och ett lustigt blasinstrument som jag roade mig redigt med under sista rasten. Lyckades efter lite övning spela Spanien i moll.

Ikväll vet jag inte om jag kanske ska till Natou och Nico för att kolla pa hockey och äta kyckling-vingar. Stor portion trevligt det.